Gå till innehållet

Uppföljningsresultaten berättar: Finska vikens tillstånd är bättre än under de senaste åren, Bottenhavet håller på att eutrofieras

Pressmeddelande 20.10.2020 kl. 12.23
© Ilkka Lastumäki

Finlands miljöcentral har igen producerat en färsk lägesbild av kustvattnen i Finska viken och statusen i det öppna havet som omger Finland ända från södra Östersjön till Bottenviken. I Finska viken är tillståndet bättre än under de senaste åren, medan Bottenhavets försämrade status däremot orsakar oro.

Syreläget på Finska vikens botten var i slutet av sommaren bättre än under de senaste åren. Helt syrefri botten och giftigt svavelväte observerades endast vid den västligaste provpunkten i Finska viken nära Estlands kust. När bottnen var syrerik var också mängden fosfatfosfor i vattnet ovanför bottnen lägre än under de senaste åren.

- Orsaken till det förbättrade tillståndet på bottnarna i Finska vikens öppna havsområde finns i norra delen av Östersjöns huvudbassäng, där det faktum att saltsprångskiktet sjönk djupare förra vintern fortfarande syns som en lägre salthalt och en svagare skiktning i Finska viken. I mätningarna under sensommaren observerades förhöjda fosfathalter i den centrala vattenpelaren endast vid vissa stationer i Finska viken jämfört med de föregående tio åren, berättar forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi.

Syreläget på bottnen av det öppna havet från södra Östersjön till Finska viken.© SYKE Data: SYKE och SMHI

Vid Finska vikens kust var havsbottens tillstånd bättre än vanligt

- Den förbättrade syresituationen i Finska viken syntes också på kustens och den yttre skärgårdens bottnar och bottendjurssamhällenas tillstånd. I nästan två tredjedelar av de undersökta proverna tolkades ytsedimentets tillstånd som oxiderat. För ett år sedan var andelen av oxiderade proverna bara en dryg tredjedel. Bottendjur förekom på nästan 90 procent av observationsplatserna. Sedan 2001 har situationen bara under ett år varit bättre än så här under uppföljningen på samma observationsplatser, konstaterar specialforskare Seppo Knuuttila, som ledde uppföljningsresan för kustvattnen.

Vid Hovör intensivstation i östra Finska viken var halten klorofyll a, som beskriver algmängden, i juli-augusti nära de lägsta värdena på 2000-talet. Jämfört med förra årtiondets värsta algsommar 2018 var halterna i genomsnitt hälften lägre.

Bottenhavets tillstånd har försämrats

- Enligt de observationer som samlades in i augusti är syreläget i Östersjöns huvudbassäng fortfarande svagt och vattnet är syrelöst ända till bottnen från 70 meter. Det syrelösa området sträcker sig från södra Östersjön till norra delen av huvudbassängen och österut ända till Finska vikens mynning, berättar äldre forskare Pekka Kotilainen, som ledde Arandas långa uppföljningsresa.

Mängden syre i Bottenhavets djup var lägre än under motsvarande period i fjol. Fosfatfosforhalterna som observerats i Bottenhavet är i hela vattenpelaren ställvis högre än de genomsnittliga sommarhalterna under en lång tidsperiod. Under resan observerades också rikligare algblomningar än normalt i Bottenhavet och Kvarken.

- Den mest sannolika förklaringen till de förhöjda fosforhalterna är det mer fosforhaltiga vattnet som skjutits ut från Östersjöns huvudbassäng. Observationerna tyder på förändringar i Bottenhavets tillstånd. De ökade algblomningarna kan ytterligare försämra syreläget i Bottenhavet när algmassan sönderdelas och förbrukar syretillgångarna i vattenskikten nära bottnen.

Uppföljningsdata är viktiga för bedömningen av havets tillstånd

Varje år görs fyra uppföljningsresor med forskningsfartyget Aranda och dessutom görs en kustuppföljningsresa med ett mindre fartyg i augusti. Resorna utgör en del av uppföljningsprogrammet för långtidsförändringar i Östersjöns tillstånd vid SYKE:s havscentrum, och de betjänar den uppföljning som Finlands havsförvaltningsplan förutsätter samt Östersjöländernas gemensamma HELCOM-uppföljning.

Under uppföljningsresorna samlar man in information om Östersjöns fysik, kemi och biologi från bottensedimentet till ytan. Utifrån den insamlade informationen kan man bland annat bedöma havets syrestatus, eutrofiering och eventuella förändringar i plankton- och bottendjurssamhällena.

Observationerna grundar sig på forskningsfartyget Arandas resor, kustuppföljningsresan samt de resor som företagits på Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) forskningsfartyg Svea i augusti.

Syreläget på bottnen av det öppna havet från södra Östersjön till Bottenviken i augusti 2019 och 2020. © SYKE Data: SYKE och SMHI
Syreprofil från södra Östersjön till Bottenviken i augusti 2020. © SYKE Data: SYKE och SMHI
Rutten för forskningsfartyget Arandas uppföljningsresa i augusti 2020. © SYKE

Mer information

  • Finska viken: forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 356, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Finska vikens kustuppföljning: specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 286, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Bottniska viken och Skärgårdshavet: äldre forskare Pekka Kotilainen, Finlands miljöcentral SYKE tfn 0295 251 317, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Kommunikationschef Sirpa Mäkinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 295 251 502, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Bilder för media