Gå till innehållet

Utsläpp av luftföroreningar i Finland

Finland rapporterar utsläppen av luftföroreningar årligen bl.a. till FN:s ekonomiska kommissions konvention om långväga transport av luftföroreningar (UNECE/CLRTAP) och till Europeiska kommissionen.

Utsläppsberäkningarna görs vid Finlands Miljöcentral enligt anvisningarna i EMEP/EEA Emission Inventory Guidebook.

Utsläpp av sura föreningar och partiklar åren 1990–2018

Till de sura föreningarna hör kväveoxider (NOx), svaveloxid (SO2) och ammoniak (NH3), som är en potentiellt försurande förening. Sura utsläpp härstammar huvudsakligen från energiproduktionen (SO2, NOx) och trafiken (NOx), och när det gäller ammoniak från jordbruket.

 

Utsläppen av sura föreningar och partiklar (1 000 ton)

SOx
(som SO2)

NOx
(som NO2)

NH3

NMVOC

CO

PMtot

PM10

PM2.5

BC

1990

249

306

35

231

754

98 73 46 9.8

1991

206

303

33

221

726

85 66 42 9.3

1992

156

288

32

215

705

78 60 38 8.9

1993

138

293

32

209

690

73 56 35 8.4

1994

123

293

33

208

672

72 52 34 8.2

1995

105

273

34

202

665

68 50 32 7.8

1996

109

277

35

194

657

65 49 31 7.4

1997

101

271

36

194

651

65 45 30 7.2

1998

93

257

35

189

645

59 45 28 7.0

1999

92

252

38

183

626

60 45 28 6.7

2000

82

241

35

177

595

58

44

26

6.4

2001

96

244

35

174

595

57

44

27 6.6

2002

90

242

36

166

579

59

44

27

6.5

2003

101

248

37

162

556

60

45

27 6.3

2004

84

237

37

156

541

59

44

26

6.2

2005

70

208

38

144

509

56

42

25

5.7

2006

83

224

37

140

500

59

43

25

5.5

2007

81

211

37

135

481

55

40

24

5.4

2008

67

194

36

121

463

53

39

23 5.4

2009

59

177

37

112

440

52

38

22

5.4

2010

66

187

37

114

454

54

39

24 5.6

2011

60

171

35

104

414

51

36

21 4.9
2012 50 161 35 101 407 49 35 21 5.0
2013 48 158 35 97 389 49 35 20 4.6
2014 44 151 35 94 383 48 34 19 4.5
2015 41 139 33 89 361 45 31 18 4.2
2016 40 134 33 90 368 47 32 18 4.3
2017 35 130 32 88 359 45 31 18 4.1
2018 33 127 32 85 351 45 31 18 4.0

 

Utsläpp av tungmetaller åren 1990–2018

En metall klassas som tungmetall då dess täthet är större än 5 g/cm3. Följande metaller är tungmetaller: arsenik, kvicksilver, kadmium, krom, koppar, nickel, zink och vanadin.

Tungmetaller hamnar i atmosfären till följd av i synnerhet tre olika verksamheter, nämligen förbränning av fossila bränslen, tillverkning av andra än järnmetaller samt avfallsbränning.

 

Utsläppen av tungmetaller (ton)

Bly
(Pb)

Kadmium
(Cd)

Kvicksilver
(Hg)

Arsenik
(As)

Krom
(Cr)

Koppar
(Cu)

Nickel
(Ni)

Zink
(Zn)

1990

321

6.7

1.1

35

48

157

78

679

1991

237

3.8

0.9

24

60

149

61

469

1992

165

3.3

0.9

18

48

124

52

371

1993

105

3.4

0.8

16

38

112

46

346

1994

74

2.7

0.8

11

40

106

44

401

1995

73

2.1

0.8

5.2

36

117

47

403

1996

49

1.9

0.9

8.5

33

110

37

269

1997

32

1.5

0.8

13

29

128

38

146

1998

37

1.7

0.7

14

30

85

34

149

1999

35

1.5

0.6

5.3

31

68

37

140

2000

31

1.4

0.6

4.4

29

65

35

127

2001

30

1.7

0.7

5.2

26

66

32

130

2002

31

1.4

0.7

4.0

39

69

38

146

2003

25

1.3

0.8

3.7

29

62

35

126

2004

26

1.6

0.8

4.1

26

60

31

123

2005

21

1.5

0.9

3.0

20

58

26

116

2006

25

1.4

1.0

2.9

25

59

28

118

2007

22

1.3

0.9

3.0

29

44

25

106

2008

20

1.2

0.8

3.1

27

42

22

118

2009

17

1.2

0.8

2.9

17

40

21

117

2010

20

1.3

0.9

3.4

26

42

23

130

2011

19

1.2

0.8

3.0

17

42

20

126

2012 16 1.2 0.7 2.6 19 41 19 128
2013 16 1.1 0.8 2.8 18 42 17 124
2014 17 0.9 0.7 2,7 23 43 17 132
2015 15 0.9 0.6 2.5 17 41 16 119
2016 16 0.9 0.6 2.6 18 42 15 127
2017 16 1.0 0.6 2.5 17 41 14 120
2018 15 0.9 0.7 2.4 15 40 14 119

 

Utsläpp av svårnedbrytbara organiska föreningar åren 1990–2018

Svårnedbrytbara organiska föreningar kallas ofta POP-föreningar (Persistent Organic Pollutants) när man talar om utsläpp. Till POP-föreningarna hör bl.a. polyaromatiskt kolväte (PAH), dioxin/furan (PCDD/F), hexaklorbensen (HCB), polyklorerad bifenyl (PCB) och pentaklorfenol (PCP). Definitionen av POP-föreningar varierar något beroende på sammanhang.

En betydande del av de allra skadligaste POP-föreningarna uppstår vid ofullständig förbränning. POP-föreningar har använts bl.a. som industrikemikalier och biocider (dvs. skyddskemikalier och bekämpningsmedel). Under det senaste årtiondet har man dock strävat efter att avstå från POP-föreningar och att ersätta dem med oskadliga ämnen.

 

Utsläppen av POP-föreningar

TIDSERIEN ÄR INTE KONSISTENT

g I-TEQ

t

kg

kg

kg

Dioxiner och furaner

Polyaromatiska kolväten (PAH)

Hexaklorbensen (HCB)

Polyklorerade bifenyler (PCB)

Pentaklorfenol(PCP)

1990

18

7.1

36

29

15

1991

19

7.1

36

25

17

1992

18

7.2

37

26

19

1993

18

7.4

37

28

22

1994

19

7.5

36

29

24

1995

19

7.7

36

29

18

1996

18

8.0

38

28

13

1997

18

8.0

38

30

20

1998

18

8.3

38

31

27

1999

18

8.0

38

30

41

2000

19

7.7

39

30

55

2001

16

8.5

18

29

46

2002

16

8.7

12

29

21

2003

14

8.8

10

30

19

2004

14

8.9

26

31

17

2005

14

8.7

32

31

16

2006

15

8.9

36

32

15

2007

14

9.0

38

32

21

2008

17

9.7

19

31

33

2009

13

10.1

26

21

32

2010

16

11.1

9

28

32

2011

14

9.7

26

28

46

2012 15 10.4 10 25 47
2013 15 9.8 17 24 47
2014 16 10.0 22 25 -
2015 14 9.5 16 24 -
2016 16 10.3 60 26 -
2017 13 10.1 34 26 -
2018 14 10.0 32 26 -

 

Publicerad 12.9.2013 kl. 12.54, uppdaterad 15.4.2020 kl. 14.25