Gå till innehållet

Mikroplaster hittas överallt i vattendragen, mängderna i vattenorganismer och i fiskar varierar

Pressmeddelande 24.8.2020 kl. 9.00

Finlands miljöcentral SYKE och Östra Finlands universitet

Mikroplastpartiklar i mikroskop. © Bild: Maiju Lehtiniemi SYKE

Mikroplaster förekommer överallt i vattendrag samt i fiskar, musslor och bottendjur. Mikroplasterna stressar vattenorganismerna och kan exponera dem för skadliga ämnen. Resultaten framkom i det nyligen avslutade projektet, där man också utvecklade metoder för att undersöka mikroplaster. De nya resultaten och metoderna används bland annat vid uppföljningen och skyddet av Östersjöns tillstånd samt vid forskningen om hälsoeffekter. Projektets avslutningsseminarium kan följas på webben på finska 24.8.2020 kl. 12–14.30.

Mikroplaster hittades i alla organismgrupper som undersöktes. Undersökningarna visar att det samlas flest mikroplaster i blåmusslor, som filtrerar vatten i jakten på näring. Mindre mängder hittades i de vanligaste bottendjuren på havsbottnen, dvs. i östersjömusslan, havsborstmasken och fjädermygglarverna. Mikroplasterna upptas sannolikt av vattenorganismerna via deras näringsintag. Exponeringen påverkas av livsmiljön, födan och av sättet att inta föda.

Det fanns stora skillnader i mängden mikroplaster i fiskar såväl mellan olika fiskarter som regionalt. Forskningen visar att mycket lite plast hittades i strömming, skarpsill och storspigg som lever ute på öppet hav. Betydligt oftare eller mer mikroplaster hittades i abborre, löja och storspigg som lever vid finska kusten samt i abborre och siklöja som lever i Kallavesi. Med hjälp av den metod som utvecklades under projektets gång förbättrades analysnoggrannheten, vilket gjorde det möjligt att identifiera mindre partiklar än tidigare.

Mikroplaster finns överallt i vattnet och i vattenorganismerna

"Fältundersökningarna visar att det finns mikroplaster överallt, dvs. i vattnets ytskikt, djupare ner i vattenpelaren, på havs- och sjöbotten samt i fiskar, musslor och bottendjur. Ju mindre mikroplaster som undersöks, desto högre halter upptäcker man, eftersom plasterna bryts ned och hela tiden blir mindre i miljön", berättar projektledaren, forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi vid Finlands miljöcentral.

I ytvattnen hittades liknande halter av mikroplaster både i finska kustvatten och i Kallavesi i närheten av Kuopio stad. Det här beror sannolikt på att källorna till de mikroplaster som hamnar i vattendragen till största delen finns på land. I Östersjön verkar det som om skiktningen påverkar halterna av mikroplast i olika vattenskikt.

I sedimentet på Östersjöns botten finns det högre halter av mikroplast än i vattnet på samma område. Lokalt kunde halterna av mikroplastpartiklar i kustsedimenten vara relativt höga. De ligger där på samma nivå som halterna vid bland annat norska kusten och i södra Östersjön.

"Mikroplaster transporteras från land till vattendrag, i synnerhet med strömmande vatten. Det mest betydande är dagvattnet, det vill säga regn- och smältvatten som rinner ut från tätorterna. Resultaten visar att dagvattnet i stadsmiljön uppvisar stora tidsmässiga och lokala variationer när det gäller halterna av mikroplaster. I framtiden kommer det att behövas mer information om framför allt mikroplastutsläppen från trafiken", berättar forskare Julia Talvitie vid Finlands miljöcentral.

Mikroplaster orsakar stress hos vattenorganismer

I laboratorieprover orsakade plast och återvunnet gummi stress hos planktonorganismer och östersjömusslor. Små planktonkräftdjur dog eller organismernas stressnivåer steg när de exponerades för bildäcksgummi och frysta grönsakspåsar (lätt-PE) med matrester. Bland de östersjömusslor som exponerades för bildäcksgummi observerades skadliga ämnen från gummi såsom metaller och PAH-föreningar.

Mikroplasterna i miljön utgörs i huvudsak av de mest använda plastkvaliteterna

I projektet utvecklades spektroskopiska analysmetoder för att utreda plastkvaliteten hos de partiklar som hittats i miljöproverna. "De vanligaste plastkvaliteterna som hittades i proverna var desamma både i Östersjön och i Kallavesi samt i fiskar och bottendjur", berättar ledaren för delprojektet vid Östra Finlands universitet, direktören för SIB Labs Arto Koistinen. Polyeten (PE) var ofta den rikligast förekommande plasttypen i proverna. Det här kommer inte som någon överraskning eftersom polyeten i dess olika former är världens mest använda plastråvara. Även polypropen (PP) hittades i alla undersökta prover. Den tredje allmänna plastkvaliteten i proverna var polyetentereftalat (PET). PP och PET är plaster som i stor utsträckning används i konsumentprodukter, bl.a. i förpackningar.

Mikroplastens källor har bedömts i Finlands miljöcentrals tidigare utredning (pressmeddelande 24.3.2020). 

I miljöproverna var fibrer vanligare förekommande än partiklar. Eftersom plastfibrer och plastpartiklar hittas överallt i vår livsmiljö, kräver provtagning och laboratoriearbete särskild noggrannhet och kvalitetssäkring för att resultaten ska förbli tillförlitliga.

Projektet kring mikroplaster i Finlands vattendrag (Mikromuovit Suomen vesistöissä, MIF) (2016–2020)

I forskningsprojektet, som finansierats av Finlands Akademi, kombinerades omfattande fältundersökningar, experimentell näringsvävsforskning och avancerade metoder för materialidentifiering. Målet med projektet var att utveckla metoder och producera nationell information om hur mikroskopiskt plastskräp beter sig i vattenmiljön samt bedöma eventuella skadliga effekter. Projektet var gemensamt för Finlands miljöcentral och Östra Finlands universitet.

Under projektets gång har mikroplastforskningen tagit stora metodiska kliv framåt, såväl i Finland som internationellt, och kunskapen om mikroplasthalterna och mikroplastmaterialen har preciserats avsevärt. Projektet har haft stor betydelse när det gäller att öka och sprida informationen om mikroplaster.

Finlands miljöcentral fortsätter att undersöka mikroplasters inverkan på det marina ekosystemet och forskarna vid Östra Finlands universitet bedömer mikroplasternas inverkan på människors hälsa.

Mera information

Forskningsprofessor, ledare för projektet Maiju Lehtiniemi, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 356, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

SIB Labs direktör, ledare för delprojektet vid Östra Finlands universitet Arto Koistinen, Östra Finlands universitet, tfn. 044 716 3260, fornamn.efternamn@uef.fi

Ledande forskare Outi Setälä, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 635, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Kommunikationsexpert Katri Haatainen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 135, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Länkar

Seminarium 24.8.2020 kl 12 - 14.30Mikromuovit Suomen vesistöissä – mahdollisten uhkien selvitys -päätösseminaari

ProjektetMikromuovit Suomen vesistöissä – mahdollisten uhkien selvitys (MIF)

Bilder för mediebruk