Gå till innehållet

Utredning: Tryggandet av den biologiska mångfalden samt vatten- och havsvården förutsätter konkreta skyldigheter i markanvändnings- och bygglagen

Pressmeddelande 26.8.2020 kl. 11.01
Fotografi med grönt område och vatten. Bilden är från Gammelstadsviken i Helsingfors.
I planeringen av områdesanvändningen är det viktigt att beakta såväl grön- som blåstrukturens kontinuitet. Bild: Gammelstadsviken i Helsingfors, ©  Sanna-Riikka Saarela.

I markanvändnings- och bygglagen borde införlivas konkreta skyldigheter i anslutning till tryggandet av den biologiska mångfalden samt vatten- och havsvården. Till den här slutsatsen kommer Finlands miljöcentrals (SYKE) utredning, som behandlar främjandet av målen för skyddandet av den biologiska mångfalden samt vatten- och havsvården i samband med reformen av markanvändnings- och bygglagen. Också återinförandet av NTM-centralernas besvärsrätt även i fråga om lokala planer finns bland rekommendationerna i utredningen.

Grönstråk med i plankraven

Olika lösningar för områdesanvändning har en betydande inverkan på den biologiska mångfalden, vars upprätthållande och ökande borde beaktas också i lagstiftningen som styr områdesanvändningen och byggandet.

Enligt SYKEs utredning kan man förstärka tryggandet av den biologiska mångfalden genom att precisera planernas kvalitetskrav, det vill säga saker som planen måste behandla för att vara lagenlig. Ett viktigt krav vore att man i planerna borde anvisa grönstråk, som är betydande för den biologiska mångfalden.

– Många vilda djur skulle dra nytta av att kunna röra sig så fritt som möjligt längs grönstråken, berättar Sanna-Riikka Saarela, som lett utredningsarbetet.

Förutom att utveckla lagstiftningen måste man ta i bruk också andra metoder som uppmuntrar till att bevara och öka naturvärdena.

– Sådana är till exempel ekologisk kompensation, där man kompenserar den skada som mänsklig verksamhet orsakat naturen på ett håll genom att öka den biologiska mångfalden på annat håll, berättar Sanna-Riikka Saarela.

En ny metod är också att i bredare skala än förut utnyttja naturbaserade lösningar exempelvis i fråga om dagvattenhantering. Dagvattenvåtmarker eller gröna tak skapar vid sidan av vattenfördröjning plats också för naturen och erbjuder rekreationsvärden för människorna.

Ett gott tillstånd för vattendragen som målsättning för planläggningen

Målet för vatten- och havsvården är att uppnå ett gott tillstånd i alla yt- och grundvatten samt i havsmiljön. Markanvändningen och byggandet har en stor betydelse för välmåendet hos de närliggande vattenområdena, men främjandet av vatten- och havsvården har hittills varit ganska varierande inom ramarna för den gällande markanvändnings- och bygglagen.

– Att uppmärksamma vatten- och havsområdena som en del i planeringen av markanvändningen har upplevts som främmande, och i den nuvarande markanvändnings- och bygglagen föreskrivs inte direkt om främjande av målsättningarna för vatten- och havsvård, berättar Saarela.

I utredningen föreslås att det till kvalitetskraven för landskaps- och kommunplaner borde läggas till punkter i anslutning till skyddande av grundvatten, vattenförsörjning samt vattendragens tillstånd. I markanvändnings- och bygglagen borde också införas ett tydligt mål om att beakta vattenvårds- och havsvårdsplanerna i planeringen av markanvändningen.

Man borde också med hjälp av utbildning och anvisningar fästa uppmärksamhet vid kvaliteten och noggrannheten hos utredningar som gjorts i samband med planläggningen samt vid naturkunskaperna.

– I fråga om vatten- och havsvården är det särskilt utredningar i anslutning till dagvattenkvaliteten, undervattensbullret, kvaliteten på grundvattnen, jordmånens byggbarhet och användningsformer både under vatten- och jordytan som är centrala, berättar Saarela.

NTM-centralernas besvärsrätt borde återinföras

I ändringen av markanvändnings- och bygglagen som genomfördes 2017, begränsades NTM-centralernas tillsynsuppgift i fråga om kommunernas områdesanvändning och byggande till att omfatta endast planer, vars verkningar är betydande på det riksomfattande planet eller på landskapsnivå. Experter har i enkäter och workshoppar konstaterat att den här begränsningen har försvagat både tryggandet av den biologiska mångfalden och beaktandet av vatten- och havsvården i planeringen av områdesanvändningen.

– I utredningen kommer man fram till att NTM-centralens tillsynsuppgift åter borde utsträckas till att omfatta även andra än riksomfattande och betydande ärenden på landskapsnivå, eftersom många viktiga lösningar relaterade till målen för biologisk mångfald och vattenhantering görs lokalt, säger Saarela.

Ny lag före slutet av 2021

Markanvändnings- och bygglagen är en allmän lag som gäller markanvändning och byggande, och vars mål är att samordna de olika formerna av markanvändning. Att trygga den biologiska mångfalden och en god vatten- och havsvård är en förutsättning för att uppnå många andra mål, så som hälsa och trivsel bland människorna.

Den utredning som SYKE nu publicerat är beställd och finansierad av miljöministeriet, och den utnyttjas i helhetsreformen av markanvändnings- och bygglagen. Målet är att regeringens proposition med förslag till ny lag blir färdig före slutet av 2021. Den nuvarande lagen är ursprungligen från 2000.

Utredngingsraportten på finska

Utredningsraportten, Främjandet av den biologiska mångfalden och målen för vatten- och havsvården i totalreformen av markanvändnings- och bygglagen, finns tillgänglig på finska:

Ytterligare information:

Enhetschef Sanna-Riikka Saarela, Finland miljöcentral SYKE, tel. 0295 251 587,
email: fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi, Twitter: @srsaarela