Gå till innehållet

Coronavåren har påverkat finländarnas förhållande till naturen i positiv bemärkelse – kunskaperna om de största hoten mot naturen är fortfarande bristfälliga

Pressmeddelande 26.6.2020 kl. 10.01

Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar 26.6.2020

En fjärdedel av finländarna upplever att deras förhållande till naturen har utvecklats i positiv bemärkelse under coronavåren, framgår av miljöministeriets och Finlands miljöcentrals barometer om finländarnas förhållande till naturen. Största delen har tillbringat mer tid i naturen, och också uppskattningen för naturen och olika naturområden har ökat. Coronapandemins inverkan på förhållandet till naturen kommer starkast fram bland personer under 25 år. Hos de unga framträder också de största förändringarna jämfört med 2018: unga anser nu att naturen är viktigare, de rör sig mer i naturen och är i högre grad oroade över naturens tillstånd. Det är dock fortfarande endast få som uppfattar förlusten av biologisk mångfald som det största hotet mot vår natur.

Klimatförändringen och nedskräpningen upplevs som de största hoten mot Finlands natur

Största delen av svarspersonerna har under coronavåren rört sig mer än vanligt i naturen (57 procent), och coronapandemin har likaså haft en positiv inverkan på människornas uppskattning för naturen och olika naturområden (28 procent). Många har tillbringat mer tid på den egna gården eller i naturen nära hemmet. I synnerhet studerande har tillbringat mer tid i nationalparker eller andra skydds- eller strövområden.

Tillgången till information om naturvård och miljö har förbättrats sedan 2018, men uppfattningen om de största hoten mot vår natur motsvarar inte helt tillgängliga forskningsdata, såsom hotbedömningen av Finlands naturtyper och arter (2018; 2019). Endast 29 procent svarade att förlusten av biologisk mångfald utgör det största hotet mot vår natur. Om man jämför med samma fråga 2018 hade antalet personer under 25 år ökat med 8 procentenheter och antalet personer över 65 år ökat med 10 procentenheter. Den totala ökningen var 4 procentenheter.

Svarspersonernas svar på frågan om de största hoten mot vår natur var oftast klimatförändringen eller nedskräpningen samt kemikaliseringen och miljögifter. Dessa ansågs också utgöra de största hoten i den föregående enkäten. Flera av de högskoleutbildade betraktade klimatförändringen som det största hotet, medan flera av dem som endast gått grundskolan ansåg att nedskräpningen är det största hotet.

Baro resultatet
 

Finländarna tillbringar mycket tid i naturen

Finländarna vill allra helst koppla av och motionera i naturen, men också bär- och svampplockning och vandring hör till de populäraste aktiviteterna. Jämfört med den föregående enkäten har utflykter och vandring blivit populärare bland studerande. Sammanlagt 77 procent av svarspersonerna rör sig på den egna gården flera gånger i veckan och 44 procent rör sig i grönområden och parker i närheten av hemmet. Grönområden och parker i närheten av hemmet är de viktigaste naturområdena för 32 procent av svarspersonerna. Denna andel har minskat jämfört med föregående enkät, då 41 procent av svarspersonerna ansåg att dessa områden var viktigast. Rekreationsområden som finns längre bort, den egna gården, miljön kring fritidsbostaden och sådan naturmiljö som utnyttjas ekonomiskt har dock blivit något populärare, om man jämför med den tidigare enkäten.

Den egna gården är viktig i alla grupper, men särskilt bland pensionärer. Grönområden och parker i närheten av hemmet är viktiga för studerande. Den miljö som framför allt studerande värdesätter har förändrats mest: nu ansåg upp till 29 procent att nationalparker och andra skydds- och strövområden är viktigast, medan denna andel var endast 11 procent år 2018. Sammanlagt 14 procent av svarspersonerna besöker nationalparker fler än två gånger per månad. Sammanlagt 44 procent rör sig i naturen flera gånger per vecka, medan endast 3 procent inte rör sig i naturen alls. Andelen personer som rör sig i naturen flera gånger per vecka har ökat med tre procentenheter jämfört med föregående enkät. Personer under 25 år rör sig betydligt mer i naturen än år 2018.

Naturen är viktig för finländarna, attityderna till naturvård har svalnat en aning

Naturen är viktig eller väldigt viktig, tycker 4 av 5 finländare. I 2018 års enkät korrelerade svaret med åldern: ju äldre svarspersonerna var, desto viktigare ansåg de att naturen är. Andelen unga som anser att naturen är viktig har ökat något samtidigt som den andel personer i åldern 45–64 år och över 65 år som anser att naturen är viktig har minskat något. Sammanlagt 70 procent av svarspersonerna upplever att ren natur är en viktig del av finländarnas identitet.

Cirka hälften av svarspersonerna känner till Naturens dag som ordnas i augusti, och sju procent har deltagit i firandet. Naturen och biologisk mångfald intresserade en klar majoritet (68 procent). Finländarna är i genomsnitt tydligt av åsikten att naturens värde inte kan mätas i pengar och att naturen ökar människornas välbefinnande och hälsa. Nästan en fjärdedel anser att naturen inte skyddas tillräckligt på det nationella planet.

Största delen av svarspersonerna är mer oroade över naturens tillstånd globalt än över den finska naturens tillstånd: 41 procent är oroade eller väldigt oroade över den finska naturens tillstånd, medan motsvarande tal är 71 procent när det gäller naturens tillstånd i globalt perspektiv. Endast 14 procent har hört talas om de internationella målen för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, som kommer att ses över i samband med partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald nästa vår. Pensionärer är i genomsnitt lite mer oroade över naturens tillstånd än andra grupper.

Attityderna till naturvården har svalnat en aning. En något större andel anser att naturen framför allt finns till för att användas av människan. Något färre anser dessutom att naturens värde inte kan mätas i pengar och att tryggandet av biologisk mångfald är en viktig uppgift för samhället. Oron över naturen har på det hela taget minskat något jämfört med 2018.

Nästan varje finländare (83 procent) upplever dock att Finland bör stoppa förlusten av biologisk mångfald. Endast fem procent ansåg att det inte är viktigt att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Så här genomfördes enkäten

Syftet med enkäten var att klarlägga finländarnas förhållande till naturen och till bevarandet av biologisk mångfald. Enkäten genomfördes med ett representativt sampel av svarspersoner i olika ålder och med olika bakgrund från alla 18 landskap på det finländska fastlandet. Enkäten genomfördes den 8–15 juni 2020. Sammanlagt 1 013 personer besvarade alla frågor. Enkäten genomfördes av konsultbyrån för regionutveckling MDI i samarbete med CINT:s konsumentpanel. Enkäten beställdes av miljöministeriet och den tvärsektoriella kommunikationsgrupp som arbetar med frågor som rör biologisk mångfald. Enkäten var en omarbetad version av 2018 års barometer om finländarnas förhållande till naturen.

Mer information

Henna Birkman, kommunikationsexpert, miljöministeriet, tfn 0295 250 299, henna.birkman@ym.fi

Riku Lumiaro, biodiversitets- och kommunikationsexpert, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 394, riku.lumiaro@ymparisto.fi