Riksomfattande algsammandrag juni-augusti 2021: Hettan bidrog till tillväxten av blågrönalger på försommaren – från och med mitten av juli var mängden ytblomningar dock mindre än vanligt

Pressmeddelande 30-08-2021 kl. 15.16
NC sinilevä
© Emilia Lehtinen

Blågrönalgsituationen har varierat under sommaren både i insjöar och havsområden. Undantagsvis var mängden blågrönalger i havsområdena som högst redan i mitten av juli. Även i insjöarna påskyndade det varma vattnet samt det soliga och lugna vädret på våren och försommaren tillväxten av blågrönalger, vilket ledde till att mängden blågrönalger ökade tidigare än vanligt på många av den riksomfattande alguppföljningens observationsplatser. Trots detta var mängden observerade blågrönalgblomningar mindre än vanligt vid den riksomfattande blågrönalguppföljningens observationsplatser efter mitten av juli i största delen av landet. Blågrönalgblomningar stävjades i Finska viken av bristen på alternering mellan lämpliga perioder av blandning som lyfter fosfornäring till ytan och påföljande längre lugna perioder samt av att vattnet svalnade kraftigt på grund av långvarig uppvällning.

På havsområden förberedde man sig för massblomning av blågrönalger – sommaren slutade exceptionellt bra   

Undantagsvis observerades den största mängden blågrönalger i Finlands havsområden redan i mitten av juli, då den observerade mängden vanligen är som störst i slutet av juli och början av augusti. Efter mitten av juli minskade antalet blågrönalgobservationer betydligt, och nationellt var algsituationen till och med bättre än normalt från mitten av juli till slutet av augusti. Detta påverkades särskilt av att blågrönalger observerades mindre än vanligt i Finska viken. Mycket kraftiga och omfattande algmattor bildades inte i våra öppna havsområden, men i likhet med de senaste åren fanns det stora mängder blågrönalger nära ytan och ibland också på ytan i de centrala delarna av Bottenhavet.

”Mängden blågrönalger i havsområden nära Finland var nationellt sett som störst något tidigare än vanligt, redan i mitten av juli. Därefter minskade mängden blågrönalger utgående från antalet blågrönalgobservationer vid kusten och skärgården som anmäldes till Insjö-Havswiki, satellitobservationer och blågrönalgernas art-, biomassa- och pigmentresultat från atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö. De vanligaste blågrönalgerna utanför Utö var av släkterna Aphanizomenon och Dolichospermum, men mängden Nodularia spumigena var mindre”, berättar specialforskare Sirpa Lehtinen från SYKE.

Blågrönalgsituationens regionala variation var betydande. Under sommaren har NTM-centralerna gett mer detaljerad information om algsituationen i sina kust- och skärgårdsområden.

Det varma vädret påskyndade ökningen av havsvattnets yttemperatur under försommaren, vilket bidrog till blågrönalgernas tillväxt. Efter midsommaren och i början av juli blandades blågrönalger i stor utsträckning med vatten i Finlands sydvästra och södra öppna havsområden. Blågrönalger observerades också särskilt i skyddade vikar i alla kust- och skärgårdsområden i Finska viken, Skärgårdshavet, Åland och Bottenhavet ända till Kvarken. Likaså rapporterades rikligt med blågrönalger vid Bottenvikens kust, och enligt NTM-centralen i Norra Österbotten hade havsvattnets yttemperatur på observationsplatserna vid Bottenvikens kust stigit till och med till rekordhöga 22,2 grader, vilket hade främjat tillväxten av blågrönalger.

I mitten av juli kunde blågrönalger påträffas nära ytan och ibland på ytan särskilt i Bottenhavets öppna havsområde men även i Skärgårdshavet. Merparten av rapporterna om den riksomfattande blågrönalgobservationstoppen i mitten av juli kom från Skärgårdshavet. Utgående från satellitbilder var dock mängden blågrönalger i de centrala delarna av Skärgårdshavet och i Finska viken måttlig även i mitten av juli.

Efter mitten av juli blandades den breda blågrönalgförekomsten som hade legat i Bottenhavets öppna havsområde i flera veckor med vatten. I kust- och skärgårdsområden lugnade blågrönalgsituationen ner sig, och den riksomfattande blågrönalgbarometern låg på en lägre nivå än vanligt under hela slutet av juli månad. I början av augusti förekom det uppvällning längs med största delen av Finlands kust och den lägre, kalla vattenmassan steg till ytan. Uppvällningen försvagade bildningen av blågrönalgblomningar ytterligare eftersom det blågrönalghaltiga ytvattnet vek undan för vattenmassan som steg från större djup och för att ytvattentemperaturen sjönk kraftigt. Situationen fortsatte, och i den svala vattenmassan kunde blågrönalgerna inte effektivt använda fosfornäringen som stigit till ytan. Detta hade en stävjande effekt på blågrönalgernas biomassa, dvs. mängden blågrönalger i vattnet.

På grund av dessa orsaker blev sommaren för blågrönalgernas del trots hettan mycket annorlunda än till exempel 2018 i Finska viken. Även år 2018 värmde hettan upp havsvattnet, och tillsammans med perioder av blandning som på ett lämpligt sätt lyfte fosfornäring från bottnen till ytan och påföljande längre lugna perioder i Östersjöns huvudbassäng ledde detta till att blågrönalgsituationen i Finska viken blev särskilt dålig. Motsvarande förhållanden som är gynnsamma för tillväxten av blågrönalgbiomassa och bildandet av algmattor fanns inte i Finska viken i sommar.

”Vad gäller våra öppna havsområden var vindförhållandena en väsentlig delorsak till varför blågrönalger inte bildade stora algmattor under sommaren. Eftersom det inte fanns någon sammanhängande lugn period förblev blågrönalgmassan som ackumulerats i ytskiktet huvudsakligen blandad med vatten i större öppna havsområden, till exempel i Finska viken”, konstaterar specialforskare Jenni Attila från SYKE.

Mängden blågrönalger avtar vanligen på hösten i och med att havsvattnet svalnar och det finns mindre ljus, men även rikliga ytansamlingar av blågrönalger är möjliga också senare på hösten. Vissa blågrönalgarter kan bilda lokala förekomster i gynnsamma förhållanden även i svalare vatten. Färgpigmentet fykocyanin som lösgörs när blågrönalgceller sönderfaller kan färga vatten och stränder och på vintern isrännor med turkos eller blåaktig färg och bilda en turkos målarfärgsaktig massa på stränder. I kust- och skärgårdsområden kan algsituationen variera även över korta avstånd.

Blågrönalger påträffades främst i de havsområden som angavs i riskbedömningen

Förekomsten av blågrönalgblomningar påverkas i första hand av tillgången till fosfornäring som används av blågrönalger, men tillväxten kräver också gynnsamma eller varma väderförhållanden. Under innevarande år hade förekomstplatserna för blågrönalger huvudsakligen förutsetts, men två fenomen kräver särskild granskning. Utvidgningen av blågrönalgblomningar i Bottenhavet långt till norr och de rikliga blågrönalgförekomsterna längs Bottenvikens kust är ett undantag från tidigare år. För Bottenhavets del är den större mängden fosfor tillsammans med varmt ytvatten den troligaste förklaringen. Även Bottenvikens kust blev exceptionellt varm. Vad gäller Finska viken följde blågrönalgernas tillväxt samma mönster som under några tidigare år: näringslagren som fanns kvar efter vårblomningen användes snabbt i början av sommaren, varefter tillväxten avtog på grund av brist på näringsämnen från djupare källor och senare på grund av svalt ytvatten.

”Under sommaren 2018 gick allt perfekt för blågrönalgerna vad gäller tillgängligheten av näringsämnen, men i sommar var tillgängligheten av näringsämnen för blågrönalger svagare än vanligt efter midsommaren, särskilt i Finska viken”, säger ledande forskare Harri Kuosa från SYKE.

Den riskbedömning av blågrönalgblomningar som gjordes i början av juni grundades enbart på vinterns näringssituation, vilket betyder att sommarens väderfenomen inte påverkar bedömningen. För Bottenhavets del måste uppfattningen om blågrönalgernas tillväxtpotential specificeras. Man ska dock komma ihåg att i många havsområden är även de nuvarande genomsnittliga blågrönalgblomningarna mycket kraftigare än vad som skulle observeras i naturligt tillstånd.

Sammanfattning av observationerna av blågrönalger som sparats i Insjö-Havswikin under sommaren och av de ytliga blågrönalgområden som tolkats utgående från satellitbilder. Blågrönalgobservationer: Insjö-Havswiki, riksomfattande blågrönalguppföljning och SYKEs satellitobservationer. © Innehåller modifierad Copernicus-data, SYKE (2021).

Mindre mängder blågrönalgblomningar i insjöar än under en genomsnittlig sommar

I insjöarna påskyndade det varma vattnet och det soliga, regnfria och lugna vädret på våren och försommaren tillväxten av blågrönalger, vilket ledde till att mängden blågrönalger ökade tidigare än vanligt på många av den riksomfattande alguppföljningens observationsplatser. Varm och solig vår och försommar värmde snabbt ytvattnet i insjöarna, och på grund av detta låg ytvattentemperaturen på många ställen över långtidsmedelvärdet. Trots det varma vädret upptäcktes färre blågrönalgblomningar än vanligt vid den riksomfattande alguppföljningens observationsplatser i största delen av landet.

Låg extern näringsbelastning minskade blågrönalgblomningarna särskilt i den sydligaste delen av Finland. I områden där nederbörden var liten var ytavrinningen till vattendragen låg, vilket avsevärt minskade vattendragens näringsbelastning från avrinningsområdet. I de regniga områdena i bland annat Mellersta Finland, Birkaland och Södra Savolax var förekomsten av ytblomningar ibland mer än geninosnittet. Efter juli–augustiskiftet har det blåsiga vädret hållit eventuella blågrönalgförekomster blandade med vatten. Dessutom har svala nätter sänkt vattnets yttemperatur, vilket för sin del har stävjat förekomsten av blågrönalgblomningar under slutet av sommaren.

Fastän den typiska tidsperioden för förekomsten av blågrönalgblomningar i insjöar är från juni–juliskiftet till augusti, kan blågrönalger förekomma ännu i september, även i oktober–november, om vädret är gynnsamt. Under gynnsamma förhållanden kan massförekomster av blågrönalger också förekomma under is.

I sommar ingick cirka 290 observationsplatser vid insjöar i den riksomfattande alguppföljningen. Blågrönalgblomningar observerades vid 136 av dessa. Små algmängder påträffades på 108 platser, rikliga blågrönaligblomningar på 23 platser och mycket rikliga blomingar på endast fem observationsplatser.

”Vanligen förekommer blågrönalgblomningar i näringsrika sjöar där det finns mycket fosfatfosfor som algerna kan använda. I näringsrika sjöar kan blågrönalgblomningar förekomma under hela sommaren. Under den gångna sommaren var varaktigheten för rikliga eller mycket rikliga blågrönalgblomningar kort på de flesta observationsplatserna – två till tre veckor eller mindre. I enskilda sjöar kan mindre blågrönalgblomningar ha varat en längre tid”, berättar specialforskare Kristiina Vuorio från Finlands miljöcentral.

Under den senaste veckan har regn och blåsigt väder ytterligare minskat blågröna alger. Antalet blågrönalgblomningar var klart lägre än genomsnittet. Inga rikliga blomningar har observerats. Rikliga blomningar finns för närvarande på fem platser och små blomningar på 27 platser. På samma sätt har observationer av blågrönalgblomningar från medborgarna klart minskat efter sommarlovet. Under de senaste sju dagarna har medborgarna gjort 24 observationer, varav åtta har visat sig innehålla cyanobakterier.

Algbarometern

Algbarometern för sommaren 2021 kan granskas i algarkivet.

SYKE följer med förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd

Finlands miljöcentral SYKE följer med förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd och har varje vecka under juni–augusti publicerat en översikt av blågrönalgsituationen i insjöar och i havsområden nära Finland. Observationen av blågrönalger fortsätter ända till slutet av september, men de nationella veckorapporterna upphör. Om närings- och väderleksförhållandena är gynnsamma, kan blågrönalgblomningar förekomma ännu på hösten.

Den riksomfattande blågrönalguppföljningen har gjorts sedan 1998. SYKE gör uppföljningen i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och de kommunala miljömyndigheterna. Sedan år 2020 har också Finlands Rotary-medlemmar deltagit i blågrönalguppföljningen, vilket har lett till ett betydande större antal observationsplatser, särskilt på Finlands sydvästra och södra kust. I blågrönalguppföljningen ingår mer än 400 permanenta observationsplatser runt om i landet, såväl vid insjöar som vid kusten och i skärgården. Enskilda medborgare har kunnat delta i blågrönalguppföljningen genom att skicka sina observationer via Havaintolähetti-applikationen till Insjö-Havswikin eller via karttjänsten som kartlägger blågrönalgsituationen på webbplatsen vesi.fi.

Information om blågrönalgsituationen i öppna havsområden nära Finland förmedlades även via satellitbilder och från Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, blågrönalgernas art-, biomassa- och pigmentmätningar från Atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö och kryssnings- och handelsfartyg som utrustats med mätanordningen Alg@line. Meteorologiska institutet gav tidsenlig information om havsvattnets yttemperaturer, och algmattornas driftprognoser sammanställdes i samarbete med Meteorologiska institutet. I år utnyttjades satellitobservationer både i havsområden och i 43 sjöområden.

I SYKE genomfördes rapporteringen av experter tillsammans med högskolepraktikanter. Rapporteringen om blågrönalgsläget har främjats av ett fruktbart samarbete mellan forskare och medierepresentanter. SYKE tackar alla som deltagit i observationen av blågrönalger för det viktiga samarbetet!

Bedömning av risken för algblomning

Kartbild för medierna

Riksomfattande information om algblomning

Sommarens satellitobservationer finns i TARKKA-tjänsten

Mer information

(Telefon 13.00 - 15.00)

Insjöarna

  • Specialforskare Kristiina Vuorio, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 757, fornamn.efternamn@syke.fi 

Havsområdet

Blågrönalgsituationen

  • Specialforskare Sirpa Lehtinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 353, fornamn.efternamn@syke.fi 

Östersjöns tillstånd och  riskbedömning av algblomningar

  • Ledande forskare Harri Kuosa, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 106, 
    fornamn.efternamn@syke.fi

Satellitobservationer 

  • Specialforskare Jenni Attila, Finlands miljöcentral SYKE, puh. 0295 251 078, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

  • Satellitobservationer: EOtuki@syke.fi

Kommunikation

  • Kommunikationspraktikant Sofia Patama, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 252 245, fornamn.efternamn@syke.fi